Lågaffektivt bemötande

Vi har ju sedan länge slagit fast att det som fungerar för vanliga barn inte fungerar för de barn som har ett annorlunda sätt att tänka. Då får man kasta det mesta i vanlig uppfostringsväg i sopkorgen, såsom belöningssystem, gnäll, klagan, mutor, hårt mot hårt etc.

Vi kom i kontakt med lågaffektivt bemötande för många år sedan i Sverige. Det har skrivits flera böcker i ämnet, se under fliken LITTERATUR här på sidan. Lågaffektivt bemötande utgår från en enkel grundtes: De barn som kan uppföra sig, gör det. Om de inte gör det behöver vi backa och lotsa dem rätt. Ett annat bra utgångsläge är att läsa Ross W. Greenes bok Explosiva barn. Där finns korgmodellen förklarad. Dvs korg A är saker man inte diskuterar då de måste göras. Hit hör säkerhet, man måste äta något för att hållas vid liv, och andra saker som man inte kan köpslå om. Korg B är saker man kan förhandla om. Dvs: vill du ha röda eller blåa blusen på dej idag? Vill du äta flingor eller jogurt? Vill du se film eller spela spel? Vill du först borsta tänderna eller duscha? Korg C är saker och ting som kan vara problem för den vuxna, men inte värt att tjafsa om. Till exempel kan vi tycka att det är oartigt att ha huva på sig i matbordet när man har gäster. Men huvan kan vara ett sätt för barnet att klara av att sitta vid samma bord, lite avskärmad. Då får man lägga frågan i korg C och låta livet gå vidare.

Själva lågaffektiva bemötande går ut på att lära känna igen vad som triggar utbrott. Att själv hålla sig lugn. Inte torna upp sig framför barnet utan tex. sätta sig på samma nivå. När man känner igen triggers kan man anpassa så att utbrotten minskar, uteblir eller blir kortare och mindre intensiva. Detta är inte samma sak som att curla, då det har fått en negativ klang i och med benämningen curlingföräldrar. Men på samma sätt sopar man banan, så barnen och unga klarar av sin vardag bättre, får bättre självförtroende då antalet misslyckanden minskar och har mer energi kvar att hushålla med.

Lågaffektiva bemötande handlar om respekt och att verkligen sätta sig in i hur barnet tänker och fungerar. Det är som att vara detektiv och se tecken, tolka och samtala med barnet om barnet kan förklara eller svara på frågor. Om barnet saknar ett språk måste man förlita sig på sin intuition och observera beteendet mer.

Det är fler och fler föräldrar som har hittat denna LAB-metod och fått bra resultat i vardagen. Men vi hoppas ännu på att skolvärlden tar efter i samma omfång. Den finska skolan är ännu rätt strikt och inget barn skall helst särbehandlas då det skulle vara orättvist för de andra. Men om tuggande av tuggummi gör att barnet kan koncentrera sig på lektionen, så kan man kanske rucka på skolans ordningsregel som säger Inget tuggummituggande i skolan. Om barnets läxläsning innebär timtal av tandagnisslan hemma efter en redan utmattande dag i skolan, kan man ifrågasätta vad läxorna är bra för. Kan man banta ner dem eller i bästa fall ta bort dem helt?

När barnets utbrott i skolan är ett faktum, så behöver barnet verktyg att ta sig ur det. Samt att omgivningen förstår att barnet först måste komma ur utbrottet förrän man kan tala igenom saken. Man måste ge utrymme, vara lugn och trygga alla inblandades säkerhet.

Barnets energireglering är ett läckande såll. Lotta Abrahamsson har talat länge om grön tid och röd tid. Man lär sig analysera vad som ger energi, och vad som tar energi. Sedan finns det aktiviteter som både ger och tar energi. Man har bara en viss mängd energi att arbeta med, och om energin förbrukas snabbt på en-två aktiviteter per dag, måste man se till att kompensera med vila. Man kan förutse detta, genom att sätta in så lite som möjligt dagarna innan och efter ett kalas, tandläkarbesök eller utredning.

Läs mer om lågaffektivt bemötande här:

https://hejlskov.se/lagaffektivt-bemotande/ 

https://munderbar.wordpress.com/2016/11/24/lagaffektivt-forhallningssatt-nanoversionen/

Läs mer om korgmodellen här:

https://minalma.wordpress.com/2012/04/26/explosiva-barn-ii-de-tre-korgarna/ 

Här är en bra föreläsningsdel där man tittar på hur man underlättar vardagen, energitjuvar och hur man kan göra: https://urskola.se/Produkter/163443-UR-Samtiden-ADHD-hjalp-hur-gor-man-Del-3