Perceptionsstörningar

Enligt vissa ingår perceptionsstörningar redan i diagnoskriterierna i neuropsykiatriska funktionshinder. Men man kan även se det som separata symptom. Man kan vara över- eller underkänslig för sinnesintryck.

Perceptionsstörningar innebär att personens förmåga att ta till sig intryck från omgivningen via de fem sinnena - syn, hörsel, känsel, smak och lukt är störd. Svårigheterna ligger i att samordna sinnesintrycken till en fungerande helhet. Andra informationskanaler är balansförmågan, förnimmelse av varm och kallt samt inre och yttre smärta samt förnimmelser från inre organ. Den som har perceptionsstörningar misstolkar lätt intryck och drar felaktiga slutsatser.

Miljöer med många intryck blir tröttande för personer med perceptionsstörningar eftersom det kan vara svårt att urskilja det väsentliga i en rörig miljö och därmed också svårt att hitta olika saker.

Den som har svårt att bedöma avstånd kan t.ex. få problem i trafiken.

Svårigheter med den auditiva (hörsel) perceptionen är sannolikt den vanligaste formen av perceptionsstörningar. Auditiva perceptionsstörningar kan leda till svårigheter med att lokalisera ljudkällor eller avgöra styrkan i ett ljud. Örat kan ha en nedsatt känslighet och personen kan få svårt att urskilja en röst i sorlet av andra röster. En person med sådan perceptionsstörning hör inte sådant som den borde göra, störs av ovidkommande ljud och blir mycket trött i ljudmässigt stökiga miljöer. Svårigheter att anpassa röststyrkan till samtalet eller situationen hör också hit eftersom personen inte automatiskt hör om det talar med hög eller låg röst.

Svårigheter att med synen (visuell perception) uppfatta former och att avgöra ett föremåls läge i rummet gör att det blir svårt att t ex rita av komplexa figurer, bokstäver och siffror. Svårigheter med avståndsbedömning kan göra det omöjligt att avgöra om en bil är farligt nära eller hur långt man måste sträcka ut armen för att nå ett glas i köksskåpet.

Känslosinnet kan vara påverkat och vuxna liksom barn kan ha svårt att avgöra hur hårt de skall ta i andra. Människor med perceptionsstörningar kan vara känsliga för beröring, de tycker kanske inte som barn om att sitta i knä, att bli smekta eller kammade. Huden kan var mycket känslig för beröring, en smekning kanske inte upplevs som kärleksfull och varm utan istället framkalla obehagskänslor. Kläderna på kroppen kliar, skaver och sitter för hårt åt. Lappen med tvättråden kanske stör så pass att den måste klippas bort. Både barn och vuxna kan vara relativt okänsliga för smärta och en del personer kan ha nedsatt känslighet för kyla.

Lukt- och smaksinnet är ofta mycket känsligt varför starka dofter och smaker kan skapa stort obehag för personer med denna form av perceptionsstörning.

Perceptionen påverkar motoriken och perceptionsstörningar är ibland orsak till olika former av motoriska störningar. Det kan innebära att personen till exempel har svårt att begränsa sina kroppsrörelser i förhållande till att dess styrka växer med åldern.

Perceptionsstörningarna brukar inte vara lika uttalade hos vuxna som hos barn. Till viss del kan det bero på att den vuxne lärt sig att hantera sina perceptionsstörningar och hittat olika strategier för att kompensera dem.

I USA talar man om SPD Sensory Prosessing Disorder. Du kan läsa mer här: https://www.sensory-processing-disorder.com/