Epilepsi

Epilepsi är mycket vanligare hos personer som har autism jämfört med befolkningen i övrigt. Vart tredje barn som har autism har också epilepsi.

Diagnosen epilepsi innebär en tendens att få upprepade epileptiska anfall. Epileptisk aktivitet i hjärnan kan registreras med EEG, elektroencefalografi, vilket sker genom elektroder som fästs på huvudet. På detta sätt kan man ibland registrera korta frånvaroattacker, så kallade absenser, som annars kan te sig som dagdrömmeri eller inåtvändhet. Dessa absenser kan uppträda i stort antal och därmed störa hjärnans vanliga funktioner.

Med få undantag uppkommer autism aldrig som en följd av epilepsi. Inte heller får man epilepsi av att ha autism. Istället är det så att en och samma förändring i hjärnan kan orsaka både autism och epilepsi, ofta i kombination med utvecklingsstörning. En annan sak är att en svårkontrollerad epilepsi ibland kan leda till att autismen förvärras. Ju svårare autism ett barn har, desto större är risken för att epilepsi också ska utvecklas. Risken är extra stor om barnet också har en utvecklingsstörning. Vid vissa av de syndrom där autism ingår är risken för epilepsi särskilt stor. Nästan alla flickor med Retts syndrom har epilepsi